“Energiberäkning” är ett begrepp som dyker upp en hel del när man pratar om bygglov. Det kan vara lite klurigt att ta reda på vad det faktiskt betyder och varför det egentligen behövs, men var inte rädd – det är enklare än man tror, och efter denna artikeln lär även den mest oinsatte förstå vad det går ut på. 

Kort sagt är en energiberäkning en simulering av hur mycket energi en byggnad kommer använda under ett år. Beräkningen ger en energiklassificering som resultat, och denna används för att bestämma om en byggnad får byggas eller inte – man vill ju inte att det ska byggas en massa hus som kräver för mycket energi. Klassificeringarna ligger på en skala från A till G, där A är det bästa “betyget”. För att få bygglov måste man uppnå minst ett C.

Vad gör skillnad?

För att beräkna en byggnads energikrav måste man ta hänsyn till ett flertal faktorer. Värmeisoleringens kvalitet och uppvärmningssystemets verkningsgrad är de viktigaste komponenterna, men under en energiberäkning kontrolleras även kylinstallationer, ventilationsinstallationer och väggarnas lufttäthet. Byggnadens omgivning spelar även roll – det går ju trots allt åt mer energi för att värma upp ett hus i Kiruna än det gör i Trelleborg. Beräkningen ska även ta hänsyn till byggnadens interna värmetillskott, det vill säga t.ex. personvärme, värme som genereras av hushållsmaskiner, värme från solinstrålning, och andra faktorer som minskar behovet av så kallad levererad (köpt) energi.

Beräkningstjänster

Alla dessa variabler gör att det kan bli jobbigt att göra en energiberäkning. Därför tar man ofta hjälp av ett externt företag som är specialiserat inom området. Då får man hjälp av professionella konsulter med lång erfarenhet av energiberäkningar, och kan därför få ett mycket effektivare och pålitligare resultat. Dessa företag erbjuder för det mesta även andra relaterade tjänster, som till exempel täthetsprovning, kontroll av byggnadens fuktsäkerhet och termografering.