Vad är pfas och varför väcker kemikalierna så stor oro?

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, ofta kallade Pfas, har under de senaste åren blivit ett av de mest omdiskuterade miljögiften i Sverige. De finns i brandskum, textilier, hygienprodukter, matförpackningar och mycket mer. Samtidigt är det ämnen som knappt bryts ned i naturen. Den kombinationen bred användning och extremt lång livslängd gör PFAS till ett av vår tids största kemiska samhällsproblem.

PFAS är ett samlingsnamn för tusentals olika ämnen. Flera av dem kopplas till hälsorisker och sprids lätt i vatten, mark och luft. Kommuner, företag och fastighetsägare börjar nu förstå omfattningen och söker svar på hur de kan kartlägga, mäta och minska påverkan.

Pfas i vardagen och i miljön

PFAS kallas ibland för evighetskemikalier. De är konstruerade för att tåla värme, fett och vatten, vilket gör dem mycket användbara men också svårnedbrytbara. När PFAS väl hamnar i naturen stannar de kvar under mycket lång tid och kan spridas över stora områden.

I vardagen kan PFAS till exempel finnas i:

– vattenavvisande ytterkläder och skor
– impregnerade möbeltyger och mattor
– brandsläckningsskum, särskilt vid flygplatser och övningsfält
– vissa typer av matförpackningar, till exempel fettavvisande papper
– rengöringsmedel och vissa kosmetiska produkter

När produkter slits, tvättas eller slängs kan PFAS läcka ut. Ämnena kan då hamna i avloppsvatten, sediment, mark och grundvatten. Många svenska kommuner har upptäckt förhöjda halter av PFAS i dricksvattentäkter, ofta kopplade till tidigare brandövningar eller industriområden.

PFAS sprids lätt i vattenmiljöer. Grundvatten kan föra föroreningar långt från källan, vilket gör det svårt att snabbt ringa in problemet. För en markägare kan det innebära att föroreningen inte alltid kommer från den egna verksamheten, utan från en annan plats uppströms.

Hälsorisker och lagkrav som driver förändring

Forskning har kopplat flera PFAS-ämnen till allvarliga hälsoeffekter. Exempel som ofta lyfts fram är:

– påverkan på immunförsvaret
– ökad risk för vissa cancerformer
– störningar i hormonsystemet
– påverkan på lever och blodfetter

PFAS ansamlas i kroppen över tid, vilket gör att även relativt låga halter i dricksvatten kan bli problematiska om exponeringen pågår under många år. Det här har lett till skärpta riktvärden, både i Sverige och inom EU.

Myndigheter inför successivt gränsvärden för PFAS i:

– dricksvatten
– livsmedel
– mark och grundvatten vid förorenade områden

För kommuner, industrier, flygplatser, räddningstjänster och fastighetsägare innebär det nya krav på kontroll, uppföljning och ofta saneringsinsatser. Även mindre aktörer, som verkstäder, tvätterier och entreprenörer som hanterat brandskum, börjar påverkas när frågor om ansvar, egenkontroll och försiktighetsåtgärder hamnar i fokus.

Samtidigt rör sig lagstiftningen snabbt. Många upplever det som en utmaning att hålla jämna steg med både nya gränsvärden och tekniska möjligheter för provtagning och rening. Den som äger eller ansvarar för en fastighet vill inte upptäcka långt senare att mark eller grundvatten klassas som förorenade, med stora ekonomiska konsekvenser som följd.

Så kan pfas kartläggas, mätas och hanteras

För att fatta kloka beslut om åtgärder behövs först en tydlig bild av läget. Därför blir systematisk provtagning och analys avgörande. Ett typiskt arbete med PFAS kan delas in i några steg.

Först görs en genomgång av historik och riskkällor. Har det funnits brandövningar på platsen? Har verksamheten hanterat brandskum, ytbehandling eller andra kemikalier som kan innehålla PFAS? Finns det deponier, gamla fyllnadsmassor eller tidigare industriområden i närheten? Den här kartläggningen hjälper till att välja rätt provtagningspunkter.

Därefter följer själva provtagningen. Vanliga medier att analysera är:

– dricksvatten och råvatten
– grundvatten i observationsrör
– jord i ytliga och djupare lager
– sediment i diken, dammar och sjöar

Analysmetoderna har utvecklats snabbt de senaste åren. Laboratorier kan numera mäta mycket låga halter, ofta ned till nivåer som motsvarar nya gränsvärden. En tydlig och spårbar provtagningsmetodik är viktig för att resultaten ska hålla både tekniskt och juridiskt.

När analysresultaten finns på plats blir nästa steg att tolka dem. Här uppstår många praktiska frågor: Hur förhåller sig halterna till gällande riktvärden? Är föroreningen begränsad till ett mindre område, eller pekar mönstret på spridning med grundvatten? Behövs omedelbara åtgärder, eller räcker det med fortsatt uppföljning?

Möjliga åtgärder kan vara:

– installation av filter eller rening vid dricksvattenanläggningar
– skyddsåtgärder på plats, till exempel att förhindra spridning från källområden
– sanering av förorenad jord, genom bortschaktning eller behandling
– uppföljande provtagning för att följa utvecklingen över tid

För många verksamheter handlar arbetet inte bara om att åtgärda befintliga föroreningar, utan också om att skapa robust egenkontroll. Regelbundna provtagningar, tydlig dokumentation och genomtänkta rutiner minskar risken för obehagliga överraskningar längre fram.

När PFAS-frågor blir komplexa kan stöd från en erfaren analys- och provtagningspartner göra stor skillnad. Med rätt hjälp kan en verksamhet snabbt få fram beslutsunderlag som håller för både myndighetsdialog och långsiktig planering. I Sverige är Aklab en aktör med inriktning på just provtagning och analys inom vatten, mark och miljö, som många vänder sig till när de vill arbeta strukturerat och långsiktigt med PFAS-problem.